måndag, oktober 20, 2014

Skalman vänder sig i sitt skal

Ja, alltså, det är ju helt uppenbart att jag inte fick vara med och boka flygbiljetterna. Vi flyger klockan 11.10, det vill säga PRECIS NÄR DET ÄR LUNCH!! Hur ska det här gå?

Imponerande



Om man tycker det här är rätt imponerande graffitti 
kan man söka upp @linuslundin på instagram och se mer. Gört.

söndag, oktober 19, 2014

Nöjd

Jag har haft en sån jättefin helg. Fikat med döttrarna, träffat kompis, läst ut en bok(!), tittat på tv och även hunnit med trökig städning. Det är så konstigt med tiden, ibland bara försvinner helgerna till ingenting och ibland hinner man massor. Beror ju på orken också, såklart. Känns i alla fall skönt att känna mig nöjd, för ovanlighetens skull.

Lite ovisst

Vår soc är alltså sjuk och troligtvis är hon sjuk en längre tid. Och även om hon inte är sjuk så är hon på väg att byta jobb. Så vi kommer att få byta soc - igen. Chefen för soc frågade om vi kunde tänka oss att ha den gamla soc:en och jag ba: NEJ! Hon förstod. Men jag hoppas vi får en ny ganska snart för sonen har rätt att prata om hans planering, finns ju ingenting sagt om hur länge han ska vara i Norrland. Det var det vi skulle ha gjort imorgon, men nu blir ju det inte av.

Snösätragränd



 

Jag är ju en sucker för graffitti och idag åkte jag och en kompis till ett gammalt industriområde söder om stan. Där är väggarna fulla med konst, bilder. Så otroligt fina verk, från klassiska taggar till rena konstverk. Har ni möjlighet, åk dit. Snösätragränd i Rågsved. 

Längtar

Imorgon ska jag få träffa min son. Jag, maken och yngsta dottern ska åka upp över dagen, vi flyger fram och tillbaka. Vi skulle ha åkt med soc för att ha ett möte och sen umgås lite, men soc är sjuk så vi får åka ensamma. Även om vi bara kommer att hinna ses en fyra timmar så ska det bli fint. Fint att få träffa honom och krama honom och pussa på honom. Jag längtar.

lördag, oktober 18, 2014

Lipsillen

Äldsta dottern har skrivit ett så fint brev till sin bror att jag grät en skvätt.

Så bra det var

Och där blev jag påmind om varför jag har lyssnat på Kajsa Grytt så mycket. Jag tycker om hennes röst. Alla var bra. Kommer bli en bra säsong av Så mycket bättre.

Big bulle



När jag flyttade till Stockholm för 25 år sedan fikade jag på Saturnus ibland. De hade jättestora bullar och café au lait och var allmänt mysigt. Sen slutade jag gå dit, men har tänkt på stället ibland. Ville gärna gå dit och se om det fortfarande var mysigt och - framför allt! - se om de fortfarande hade stora bullar. Idag var jag och döttrarna där och fikade. Och ja, de har fortfarande stora bullar. Vi delade på två och åt inte upp allt (kan bero på att båda tjejerna var bakis - jag hoppas ni hör mitt fnysande här nu). Vi åt en kanelbulle och en kardemummabulle. Kardemummabullen var godast. 

Ingen vill sno min hjälm

Jag behöver en ny cykelhjälm. Den jag har är säkert femton år gammal. Inte för att jag har ramlat med den nån gång, men tänker att bäst-före-datum ändå har gått ut. Men jag har svårt att komma till skott, har inte ens googlat - handlar nog om att jag inte har lust att lägga massa pengar på en cykelhjälm. (Man kan ju också se det som att jag är väldigt duktig på mitt reflekterande köpstopp?)

Jag brukar låta hjälmen ligga kvar i cykelkorgen när jag är ute. Tänker att om någon tar den så måste jag ju köpa en ny. Men det är aldrig någon som snor den. Kanske det är det största tecknet på att det är dags att köpa en ny?

Flitens lampa lyser

Vi jobbar idogt här på morgonkvisten. Jag har storhandlat (och fått avstämning - hade missat ett smörpaket och känner mig som en skurk), maken tvättar och så storstädar vi kvalsterungens rum. Hon hade sån tur att jag läste att den som är dammallergiker helst inte ska dammsuga själv, så där drog hon en vinstlott. Med tanke på hur hennes rum såg ut så kan man fundera över om hon någonsin har dammsugit.

Morgonens braiga: Jag kom äntligen ihåg att köpa ett nytt huvud till svabben. Det, ähum, behövdes.

Morgonens roliga/dåliga: Maken skulle ta sista slatten av Ramlösan som låg i yngsta dotterns rum. Det var inte Ramlösa. Det var sprit.

Och nu är klockan över elva så jag måste äta lunch.

fredag, oktober 17, 2014

Fredagskoman

Jag försöker läsa en bok för första gången på länge, men jag är så trött att det inte går att läsa. Får bli gamla hederliga Netflix istället då.

Märklich gånger två

Märklich nummer ett:

Det ringer sällan till min privata mobil nu när sonen är i Norrland. Skönt, jag tycker inte om att prata i telefon. Sms:ar hellre. Eller chattar. Eller mejlar. I alla fall, både igår och idag har mobilen ringt, det har varit rätt korta samtal, inget speciellt. Och BÅDA GÅNGERNA har någon annan ringt, SAMTIDIGT. Oddsen för det liksom.

Märklich nummer två:

Sist nu var det hon från det där jobbet jag sökte, hon som jag har jagat på olika vis, som äntligen ringde och då sitter jag i ett annat samtal. Typiskt. Hon lämnade ett meddelande och säger att rekryteringen inte är klar än och att jag inte är bortsorterad. Jag var på intervju 11 september och har inte hört ett skvatt sen dess, skulle jag verkligen tro att jag fortfarande är aktuell då? Det är ju iofs bra, men nu är jag så irriterad på dem så jag vet inte ens om jag vill jobba där längre.

True that


Lånad från Facebook


Jag idag - med öronmuffar!



Igår gick jag, idag cyklade jag. Man ska inte överanstränga en bängfot.
Notera gärna dagens öronmuffar. För vän av ordning satte jag även på hjälmen sen. 

torsdag, oktober 16, 2014

Saker jag funderar på

*Varför får man finnar inne i näsan?
*När ska min ljumske sluta göra ont?
*Hur tidigt kan man gå och lägga sig?
*Var hittar jag en rutig klänning?

Hallo halo



Här står jag på toaletten med en gloria över huvudet. 
Ser väldigt helgonlik ut, om jag får säga det själv. Ni kan kalla mig Sankta Pernilla numer.

Halo med Beyonce är för övrigt en av de vackraste låtarna som finns.

Utagerande stört beteende

Apropå gårdagens kvällslektyr, min son har ju faktiskt två diagnoser. Adhd och Utagerande stört beteende. Den sista har väl ett roligt namn? Det var den första diagnosen han fick. Som ingen fattade någonting av. Inte vi, inte skolan, inte någon instans av vikt. Det fanns ingenting att läsa om den, den gav inte rätt till någon extra hjälp i skolan, ingen brydde sig om den. Vi bytte BUP och senare fick sonen även en ADHD-diagnos. Adhd finns det massor att läsa om, adhd tar skolan till sig, adhd tar alla viktiga instanser till sig. Så den där första diagnosen föll liksom i glömska.

När jag var hos shrinken härom dagen tyckte han bland annat att jag skulle läsa på mer om adhd, uppdatera min hjärna typ. För att åter igen bli påmind om vad man kan förvänta sig av sonen och för att bättre förstå hans handlingar. Låter vettigt, jag har ju naturligtvis läst mycket, men jag glömmer och jag kör på i invanda spår. I alla fall, då kom jag att tänka på den här första diagnosen, Utagerande stört beteende. Det är en diagnos som ryms inom trotssyndrom och på något sätt känns den nästan mer relevant för att på något litet sätt förstå sonens agerande. Mycket av det han gör och säger är ju väldigt trotsigt. Och han har svårt att se sin del i det som sker, ofta är det bara andras fel att saker och ting händer. Och ilskan.

Så jag försöker läsa på lite. Även om det fortfarande inte direkt finns något att läsa om Utagerande stört beteende. Men jag försöker hitta texter om trotssyndrom. Tips tas tacksamt emot.

No money

Jag har promenerat till jobbet idag. Ibland när jag är ute och går får jag för mig att jag ska hitta pengar och tittar ner i marken, överallt, hela tiden. Jag har aldrig hittat några pengar så jag vet egentligen inte var den tanken kommer ifrån. Jag hittade inga pengar idag heller.

onsdag, oktober 15, 2014

Kvällens sofflektyr



Nä, men inte har väl jag ett sånt barn? Som utmanar? Har jag aldrig märkt något av.