måndag, juli 28, 2014

Han kom hem en sväng

Jag hittade numret till den här morbrodern (i min mobil, hej alzheimers) och ringde honom och fick numret till mamman och ringde henne (hej Sherlock Holmes). Hon sa att min son sov där ibland och att hon skulle säga åt honom att gå hem. En stund senare kom sonen hem. Han kom in genom dörren, bara så där. Han var lugn och inte påverkad av något och såg lite trött och ledsen ut. Jag tittade på honom och tittade på honom och tittade på honom och sen kramade jag honom länge samtidigt som jag grät hejdlöst (hej mammareaktion).

Han vill fortfarande inte åka med oss upp nu, utan sen, om några veckor. Han vill ha sommarlov och han väntar på pengar från folk som är skyldig honom. Han vill inte säga var han har varit eller var hans kläder är eller vilket mobilnummer han har. Han har inte prövat nya droger, utan 'bara' rökt cannabis, han äter och sover okej, han får pengar genom att sälja det han alltid säljer. Hans finger är helt snett, han kan inte räta ut det, men såret ser läkt och fint ut.

Vi förklarade att det inte funkar så här, han kan inte skapa egna regler hela tiden. Han måste åka upp till Norrland och det bästa är om han åker upp med oss, att han får åka lugnt och stilla istället för med polis och få nya polisanmälningar. Att vi älskar honom och bara vill hans bästa, att vi har försökt prata med honom i över ett år, men att inget händer, han kan inte fortsätta så här. Att vi egentligen borde ringa polisen nu.

Vi ringde inte polisen. Jag klarar inte av det. Jag klarar inte av att ringa polisen och be dem hämta min son i mitt hem när jag tittar på (hej mes eller hej medberoende eller hej vad fan det nu är som styr detta). Jag kan ringa och säga att han är någon annanstans och när jag slipper se hämtningen, men jag klarar det inte här hemma.

Så till slut gick han. Jag bad honom höra av sig när han vill att vi kör upp honom, tills dess letar polisen efter honom. En helt absurd situation. Helt absurd.

Jag fick i alla fall krama honom och ligga en stund bredvid honom i hans säng. Men nu gråter jag igen. Jag älskar den där pojken så otroligt mycket.

Temperaturen är varm uti kroppen

Att dricka kaffe nu för tiden är värre än ett träningspass. Svetten bara flödar.

Det är så jobbigt just nu

Mitt hjärta blöder idag också, det är som att ha öppnat ett vattenfall. Jag har hållit det ifrån mig, jag har tänkt att det löser sig, det kommer att ordna sig i slutändan. Men tänk om det inte gör det? Tänk om sonen knarkar jättemycket? Tänk om det dröjer länge innan han kommer fram? Äldsta dottern sa att han såg sliten ut när hon såg honom från bussen. Äter han? Sover han? Vad gör han?

Jag skrev till min son att jag inte orkar mer, han måste komma hem nu. Han svarade kanske snart. 

En gul stol finner sin plats



Gult äro icke fult. Skön är den också.

söndag, juli 27, 2014

Bad idea

Gick på bio och såg 'Förr eller senare exploderar jag'. Det var en dålig idé, nu är jag ledsen och har ont i hjärtat. Jag vill träffa min son. Jag är orolig för honom, jag saknar honom, jag har skrivit till honom.

En söndag (man = jag)



Man sover monumentalt skitdåligt eftersom man först drömmer att sonen kommer hem och sätter sig upp med ett ryck, somnar om och en timme senare blir väckt av yngsta dottern som är jätteledsen. Man tröstar henne, hon åker iväg till sin kille och själv lägger man sig i sonens säng och begrundar livet och är glad att en vän är vaken så man har någon att chatta med. På morgonen får man i alla fall gott kaffe ur fin mugg och smörgås på fint fat.


Man åker till Ikea i Skärholmen eftersom stolen man vill ha inte finns på Ikea i Barkarby. När man kommer fram till Ikea visar sig stolen vara oskön och istället köper man en väldigt gul stol som är nedsatt med 70%. Den var skön. Man äter också köttbullar för en billig peng och förundras över hur stort och runt Ikea i Skärholmen är.


Man kommer hem precis innan det stora ovädret drar igång. Det blixtrar och dundrar så hjärtat hoppar upp i halsgropen. Det regnar in på balkongen genom fönsterspringorna och från ett träd blåser en stor gren ner på vägen. Man sitter och kurar och gör sen en kopp kaffe, målar naglarna svarta och bläddrar i Sofis mode. Ovädret drar förbi och man börjar svettas igen.

lördag, juli 26, 2014

Saker som händer

*en colaburk exploderar i kylen
*äldsta dottern ser sonen från en buss
*man letar bad nära Ikea i Skärholmen

Dagens tips (nästa år iaf)

Har hängt vid Oxnö idag, ett havsbad söder om stan. Det är ett fantastiskt ställe där man badar från klipporna. Mycket folk, men det märks inte, alla sprider ut sig på klipporna. Rätt långt att åka för oss, men vi brukar ta oss dit en gång om året i alla fall. Dagens mindre bra var att det var alger i vattnet, så vi badade inte jättemycket. Istället ägnade jag mig åt korsord, ett sommarprat, fika och framför allt åt att fota min gula mugg.

Den gula muggen och beduinen
Den gula muggen och bullen
Den gula muggen och havet

Jag idag



Shorts. Har lite svårt för shorts, men övar lite idag. 

Nattens smarta tanke

Väldigt dålig sömn inatt. Mycket beror nog på värmen, men framför allt kom jag på en sak precis innan jag skulle sova. Den här morbrodern till A i Göteborg, han måste ju ha numret till A:s mamma som A bor hos. Hon måste ju i sin tur kunna tala om ifall min son är där och var de bor nånstans. Blev glad över denna tanke, men mest sur. Glad för att jag kände mig smart, sur för att jag tycker detta är polisens jobb och för att de inte jobbar på helgerna och för att jag inte har numret kvar och för att jag ska ligga och älta det här halva natten. Bajs. Jag saknar min son. 

Idag ska i alla fall resten av familjen åka på utflykt tillsammans. Det blir bra, det blir fint, de är fina. 

fredag, juli 25, 2014

Dra på trissor


Jag har klippt mig och blev nöjd. När hände det senast? Skön känsla iaf.

Så är det


Ärligt snodd från internet.

Några jobbar snabbare än andra

Vi har redan fått svar från Förvaltningsrätten om att det akuta omhändertagandet kvarstår. De skulle ha in vårt ställningstagande i tisdags och igår kom beslutet. De jobbar snabbt, måste jag säga. Fint att någon gör det.

Jag idag och el calor



Det stod en vattenspridare på utanför jobbet när jag kom. Övervägde allvarligt att ställa mig under den istället för att sätta mig här, vid datorn. Det är minsann varmt idag.

Två veckor

Nu har sonen varit borta i två veckor. Två veckor är rätt lång tid. Jag har ingen kontakt med honom alls. Maken skriver till honom på kik och han svarar oftast, men han skriver aldrig först. Jag skriver inte för jag vet inte vad jag ska skriva. Har ingen aning om vad jag vill säga honom, har så otroligt blandade känslor. Jag är arg, ledsen, besviken, irriterad - you  name it. Vill inte skriva något i affekt som jag ångrar sen, så jag låter bli. Och tänker att det kanske också ger någon slags signal till sonen. Det är ju alltid jag som brukar vara på, som brukar jaga med att sms:a och ringa, inte maken. Förhoppningsvis undrar sonen varför jag inte skriver. Eller också tycker han det bara är skönt. Eller också märker han det inte ens.

Det känns konstigt att inte ha kontakt med honom. Jag som är van att prata med honom varje dag, ofta krama honom varje dag. Mycket märkligt. Och så undrar jag när och hur han ska komma fram, om det blir genom polisen eller självmant. Hur det ska bli med allt, om det kommer att bli stökigt, om han kommer att komma till Norrland. Nu är jag liksom lite inställd på det här icke-läget, vill nästan inte ha en förändring. Alla förändringar är jobbiga. Men två veckor är rätt lång tid.

torsdag, juli 24, 2014

Premiär

Idag har jag äntligen badat. 22 grader stod det på termometern och när strandsällskapet intygade att det verkligen var så varmt vågade jag mig i. Det var jätteskönt, även för en badkruka som jag.

När jag väl badar, dyker jag som en ninja.
I did it!

Labil, you say?

Man vet att man är lite labil när man börjar gråta över att motspelaren i wordfeud kan lägga ut alla bokstäver för andra gången i samma spel.

Crowded


Det var väldigt trångt på bion igår.

Torsdagens

Dagens där-blev-det-visst-fel: Beställde svarta vans till dottern i storlek 39, fick blåa i storlek 38.
Dagens irro: UPS. Jag blir alltid irriterad så fort jag har att göra med dem. Plus polisen och soc och all den andra skiten då, men det är ju konstant. UPS får dagens utmärkelse.
Dagens plan: Ska förhoppningsvis få ner den här kroppen i Mälaren i eftermiddag.
Dagens film: Eller för att vara korrekt, gårdagens film: Sånger från Manhattan. En feel-good film (3+), skönt att försvinna från verkligheten en stund. Svalt var det där inne också.
Dagens fundering: När ska jag hitta ett par cognacsfärgade brogueskor? Nätet är tomt.
Dagens sanning-med-modifikation: Ovanstående rad. Nätet är ju såklart inte tomt. Men jag hittar inga jag vill ha till ett pris jag vill betala.
Dagens låt: De e dark nu med Alina Devecerski
Dagens ordspråk: Även den som går sakta kommer fram

Inget händer

Igår kom sonen tillbaka till Stockholm. Tror vi i alla fall. Både jag och soc hade ringt polisen och bett dem hämta upp honom på tågstationen, men eftersom jag inte har hört något antar jag att de inte åkte dit. Jag tycker det är så dåligt. Vi vet att det inte är någon fara för sonen, men det vet ju inte polisen. För dem är han bara en i statistiken, han skulle kunna knarka järnet och verkligen vara i farozonen. Att det är så lågprioriterat, det är märkligt, han är ju ändå efterlyst.

Det som jag tycker blir så väldigt fel med det här är att sonen kommer undan, han får bestämma reglerna. Igen. Alla konsekvenser han har fått av samhället, de blir aldrig verkställda, de skjuts upp, han får göra som han vill och kan fortsätta som vanligt. Det är inte bra. Det gör bara att han kommer ännu mer på sidan om samhället och att det lönar sig för honom.